PDRA förklaring
PDRA-S02 och PDRA-G01: Vad är de och hur tillämpas de?
För professionella drönaroperatörer i Europa är Predefined Risk Assessments (PDRAs) viktiga verktyg inom den specifika kategorin i den europeiska drönarlagstiftningen. Dessa standardiserade riskbedömningar förenklar ansökningsprocessen för operativa tillstånd genom att erbjuda färdiga riskprofiler. Den här artikeln förklarar skillnader och likheter mellan PDRA-S02 och PDRA-G01 samt ger praktiska råd om hur du kan använda dem för att bedriva en säker och regelriktig flygverksamhet.
Vad är PDRA-S02 och PDRA-G01?
PDRA-S02 och PDRA-G01 är fördefinierade riskbedömningar (PDRAs) utvecklade av EASA för att underlätta specifika drönaroperationer inom den specifika kategorin. De innehåller fastställda riskprofiler som hjälper UAS-operatörer att snabbare och enklare ansöka om operativa tillstånd. Dessa riskbedömningar omfattar definierade operativa villkor rörande drönartyp, flygmetoder och miljöfaktorer.
PDRA-S02 är fokuserad på BVLOS-operationer (Beyond Visual Line Of Sight) med ett maxavstånd på 1 km, eller upp till 2 km om etablerade luftrumsobservatörer används. Drönare med maximalt startvikt upp till 25 kg och vingspann upp till 3 meter omfattas. Flygning sker över kontrollerad mark i områden med låg befolkningstäthet, på höjder upp till 150 meter över marknivå.
PDRA-G01 avser längre BVLOS-operationer med användning av luftrumsobservatörer och kan ske både i kontrollerat och okontrollerat luftrum. Maximal flyghöjd är 150 meter och användningen riktar sig främst mot övervakning och lättare lasttransporter med drönare inom liknande vikt- och storleksklasser.
- **PDRA-S02**: BVLOS-operationer med max 1 km räckvidd (2 km med luftrumsobservatörer), drönare upp till 25 kg och 3 m vingspann, flygning över kontrollerad mark med låg befolkningstäthet, max 150 m höjd.
- **PDRA-G01**: Längre BVLOS-flygningar med luftrumsobservatörer, i kontrollerat eller okontrollerat luftrum, max 150 m höjd, fokus på övervakning och lätta fraktapplikationer.
Vikten av aktuell lagstiftning och nationella villkor
Att använda en PDRA garanterar inte automatiskt tillstånd att bedriva operationer i svenskt luftrum. Transportstyrelsen ansvarar för att säkerställa att operationer inte bara följer EASA:s regler utan även nationella bestämmelser. Därför kan vissa BVLOS-operationer som godkänts enligt en PDRA i EU ändå inneha restriktioner eller krav utifrån svensk lagstiftning och luftrumsstruktur.
Det är därför nödvändigt att alltid kontrollera aktuell nationell praxis och eventuella kompletterande krav på Transportstyrelsens webbplats. Dessutom måste UAS-operatören tillhandahålla ett giltigt operativt handbok (ConOps) som tydligt visar hur PDRA-villkoren uppfylls i den aktuella drönarverksamheten.
- Transportstyrelsen ställer nationella krav utöver EASA:s regelverk.
- Kontrollera alltid gällande bestämmelser på Transportstyrelsens webbplats innan operationen.
- Ett förnyat och anpassat operativt handbok krävs för PDRA-ansökningar.
Hur implementerar man en PDRA i sin verksamhet?
För att implementera en PDRA i en svensk drönaroperation krävs en komplett ansökan till Transportstyrelsen. Denna ansökan skall inkludera en ifylld PDRA-tabell med alla relevanta uppgifter samt ett operativt handbok som visar hur de operativa begränsningarna, tekniska kraven och säkerhetsrutinerna efterlevs.
Det är viktigt att tydligt beskriva hur luftrumsövervakning organiseras, vem som ansvarar för att bevaka drönarens position och luftrummet, samt hur containment runt drönaren sköts. Dessutom bör kriterier och säkra processer för att avbryta uppdraget vid behov vara dokumenterade.
Denna struktur hjälper till att säkerställa att drönarverksamheten kan bedrivas på ett kontrollerat och tryggt sätt i enlighet med de villkor som PDRA innebär.
- Inkludera en komplett ansökan med ifylld PDRA-tabell till Transportstyrelsen.
- Dokumentera ansvar och procedurer för luftrumsövervakning och containment kring drönaren.
- Definiera tydliga kriterier och processer för säkert avbrytande av uppdrag.
Checklista för val och användning av PDRA-S02 eller PDRA-G01
För att avgöra vilken PDRA som är rätt för din verksamhet bör du noggrant utvärdera flera faktorer. Först, bedöm om din drönare flyger inom synhåll (VLOS) eller bortom synhåll (BVLOS). Tänk sedan på drönartypen, det maximala startvikten (MTOM) och vingspannet, som måste passa inom PDRA:ns begränsningar.
Vidare ska du ta hänsyn till i vilket luftrum flygningen sker — om det är kontrollerat, okontrollerat eller över kontrollerad mark — samt bedöma flyghöjd och avstånd. Dessa faktorer styr vilken PDRA som är tillämplig och om extra tillstånd eller åtgärder kan krävas i Sverige.
- VLOS eller BVLOS?
- Typ av UAS, max MTOM och vingspann.
- Typ av luftrum och geografiskt område för flygning.
- Flyghöjd och flygavstånd.
Vanliga frågor
Kan programvara automatiskt avgöra vilken PDRA som passar?
Det finns programvaruverktyg som underlättar jämförelser mellan operativa parametrar och tillgängliga PDRAs, men den slutgiltiga bedömningen och godkännandet är operatörens ansvar. Det är viktigt att själva alltid verifiera gällande regler och specifika operativa omständigheter.
Är det tillåtet att använda endast delar av en PDRA?
Nej, en PDRA är framtagen som en komplett uppsättning krav och villkor som ska följas fullt ut. Att delvis använda eller modifiera en PDRA utan godkännande gör att bedömningen inte längre gäller och kräver en helt ny riskanalys och tillstånd.
Hur förhåller sig PDRA till svenska nationella regler?
Även om PDRAs är europeiska standarder kan Transportstyrelsen ställa ytterligare svenska krav för att säkerställa säkerheten i svenskt luftrum, särskilt vid BVLOS-operationer och särskilda luftrumssektorer.
Måste mitt operativa handbok anpassas när jag använder en PDRA?
Ja, operativt handbok (ConOps) måste anpassas för att reflektera de specifika villkoren och procedurer som PDRA kräver. Detta är centralt för att Transportstyrelsen ska kunna bedöma och godkänna din ansökan.
Vad är skillnaden mellan en PDRA och en SORA?
En PDRA är en standardiserad och förenklad riskbedömning för typiska operationer, avsedd att effektivisera tillståndsprocessen. SORA (Specific Operations Risk Assessment) används för skräddarsydda operationer som faller utanför PDRA:s ramar och innebär en mer omfattande och individuell riskanalys.
